Fysik X är, liksom en del annat i Spektra SF en ny spalt som är tänkt att fungera som frågespalt om fysik, kemi och teknik kort och gott det mesta i natur-vetenskaplig väg inom SF och annan fantas-tik. Jag lovar att svara eller kommentera allting som kommer in i mån av tid, en del privat, och om det är roliga frågor, här i spalten.
En del av er, vem lurar jag förresten, nästan alla av er, tror säkert att "Fysik X" är någon slags kitchig variant på Arkiv X. Tja, tankarna går ju onekligen åt det hållet, och eftersom jag hoppas att både det rimliga och orimliga kommer behandlas här så småning-om, är kopplingen inte helt fel. Begreppet "Fysik X" introducerades dock först av no-belpristagaren och bongotrumme-spelaren (sant!) R. P. Feynman för flera decennier sedan. Det var helt enkelt en föreläsningsse-rie där publiken fick ställa vilka frågor som helst om fysik, och Feynman skulle svara. Som det supergeni han var, ett snäpp under Einstein och minst ett par snäpp över Stephen Hawking i mitt personliga tycke, så gjorde han det också. Svarade på allt alltså.
Det kan jag redan nu säga att jag inte kommer klara av, men förhoppningsvis kan jag med tidens och bibliotekens hjälp svara på det mesta i alla fall. Några månader istäl-let för fem minuter "live" underlättar ju onekligen I de fall där jag inte hittar några svar, får ni nöja er med kommentarer och funderingar.
Så plita ner era funderingar och frågor, vare det sig nu gäller Han Solos laserpistol i StarWars eller "osannolikhetsdriften" i Douglas Adams "Liftarens guide till galax-en". Jag lovar er: ingen fråga är för knäpp, tokig eller dum - det är just det "X":et står för. Den vanliga fysiken och vetenskapen får fortsätta hålla till i mina artiklar - den här spalten är avsedd för era frågor, inte före-drag. Så skriv till: sem@fy.chalmers.se, eller skicka en diskett. Under tiden besvarar jag ett par frågor som inkommit från bekantskap-skretsen:
Kan Asimovs robot-"positronhjärna" fungera i verkligheten? - Martin
Elektronhjärnor, d.v.s. datorer vet vi ju alla att de fungerar - ordet positron står för elektronens antipartikel, en positiv elektron. När elektroner och positroner möts förintas de i gammastrålning. Att Asimov använde ordet 'positronhjärna' får närmast se som konstnärlig frihet för att göra det hela lite mer 'coolt' - en äkta process som involverar så många positroner/elektroner som en modern dator skulle stråla ihjäl omgivningen.
I slutet av filmen/boken 2010 startar en fusionsreaktion i Jupiters inre så att planeten blir en liten sol. Kan detta inträffa? - Anders
Arthur C. Clarke är fysiker och en av de absolut noggrannaste författarna inom alla SF vad gäller tekniska detaljer. Endast rent oförklarade mysterier som utomjordingar etc. tillåts vissa friheter i hans böcker. Följaktli-gen är den förklaring som ges i '2010' helt riktig - genom att komprimera Jupiter till-räckligt hettas kärnan upp så mycket (flera miljoner grader) att en fusionsprocess kan starta. Denna avstannar dock om inte 'Monoliterna' fortsätter hålla Jupiter komp-rimerad. Ur mänsklig synvinkel spelar detta ingen större roll, när väl Jupiter har blivit en liten sol tar det eoner av tid innan den forna planeten svalnar igen.
Är tidsresor möjliga? - Martin
Se mina tidigare artiklar i Spektra SF.
Jag har läst någonstans att livets uppkomst på jorden underlättats av månens tidvattenseffekt, men jag minns inte längre varför tidvattnet anses ha denna gynnsamma inverkan. Hur lyder teorin? Eller är detta bara något jag fantiserat ihop på egen hand? - Karin
Denna teori redovisas kortfattat bl.a. i Asimovs 'Stiftelsen och Jorden'. Det råder delade meningar om Månens inverkan, men helt klart är att landlivet knappast skulle ha tillkommit utan den tidvattenzon med ömsom hav, ömsom land som Månen skapar. I vart fall inte så tidigt som skedde. Jorden utan Månen skulle i mångt och mycket ha varit en 'havsplanet'.
Dessutom har det argumenterats att Månen med sin tidvatteneffekt 'pumpar upp' tunga ämnen från Jordens inre till ytan, vilket a) ökar t.ex. järnhalten i jordskorpan (bra för civilisationens uppkomst), b) öka halten uran och torium i jordskorpan vilket ger fler mu-tationer och därmed snabbar på evolutionen. Det måste dock erkännas att b) är något spekulativ.
Stefan Mankefors
Redaktör:
Fil. dr. Stefan E Mankefors , e-mail: sem@fy.chalmers.se
